Halmbalstak

Halmbalstak

halmtakDet halmbalsisolerade taket

I tider med höga fastighetspriser inreds allt fler vindar som bostäder. Förr användes vindarna för det mesta som klimatbuffert mellan yttertak och våningarna under. Då skapade de inga byggfysikaliska problem eftersom takkonstruktionen var väl ventilerad och den torra vinterluften respektive sommarvärmen på vinden skyddade de bärande delarna i takstolarna. Ändå kan en vind isoleras med halmbalar om man tar hänsyn till vissa detaljer.

Halmbalstak utförs oftast i dubbla regelkonstruktioner (stående reglar på både över- och undersida). Takkonstruktioner i trä måste kläs in på undersidan för att förhindra brandspridning (F30 enligt DIN, t.ex. med 40 mm spontad panel, 15 mm gipsfiberskivor osv.). Ett tak som är isolerat på detta sätt har en värmegenomgångskoefficient på U=0,13 W/m2K och uppnår alltså lågenergihusstandard. Utsidan förses antingen med två skikt lerputs, råspont med vindpapp eller diffusionsöppna undertaksplattor oftast med luftspalt till yttertaket (tegelpannor, spån, plåt, folie med gräs).

Merkostnaderna för den här konstruktionen är bara marginell om man tar hänsyn till balarnas dimensioner redan i planskedet (ca. 360 mm höga sparrar med ett centrumavstånd på ca. 800 mm). Det är lättast att installera halmbalarna utifrån i de öppna facken mellan takstolarna (om inte takelementen är komplett prefabricerade). Undersidan av takstolarna ska då helst vara försedd med byggpapp och brandskyddspanel. Om man inreder vinden i efterhand (eventuellt i egen regi) fäster man panelen i omgångar. Man börjar längst ner vid golvet och installerar halmbalarna och fäster panelen segment för segment.

Tak- och vindisolering

Icke utbyggda vindar är enklast att isolera. Man lägger ut halmbalarna och täcker dem med råspont eller plattor. Därefter kan man lägga ett lergolv.

Utbyggda vindar kan man i princip också isolera med halmbalar, så länge taksparrarna är ca. 360 mm höga (eventuellt måste man bygga på sparrarnas höjd) och balarna – precis som för vanlig isolering  – är skyddade med ett utvändigt underlagstak (råspont eller dylikt) som har ett tätt skikt på utsidan som skyddar mot flygsnö och väta. Bärläkt och ströläkt (ventilation) med yttertak (tegelpannor) skyddar konstruktionen utåt. På insidan måste en vindtät ångspärr (byggpapp) finnas – särskilt vid takpanel (brandklass F30 enligt DIN) – som ska förhindra att damm och partiklar tränger igenom panelen.

Man kan också isolera en takstol med halmbalar i kupolform med reglar (hybridsystemet OrganiCut) utifrån en platta med tre skikt.

 

Denna information har lånats och översatts från boken Neues Bauen mit Stroh in Europa av Gruber, Gruber och Santler, 2012 (översatt av Leire Translations) och från baubiologi.at's webbsida Strohbau-Techniken.